arvika.



så, nu sitter jag äntligen hemma i min egen säng och jäser lite efter en natt i arvika.
det typiska är att sweet inte ligger här, han hann iväg innan jag kom hem =/
men några pussar hann vi med på vägen, han skulle till bussen o jag hem :)
mysmys.
men ikväll kommer han hem och då får vi pussas massor, som jag längtar!

det kanske till och med blir en öl ikväll, med några kollegor från jobbet, mehe.
är ju hårdrockskaraeoke på mitt andra hem ikväll, anchor på sveavägen.
me like.
var ju även där jag träffade pajje för lite mer än 4 månader sen.
4 månader, herre vad tiden går fort! men dom här 4 månaderna har varit helt underbara, tack älskling :)

iaf igår så fort jag ner till arvika. jobbade i första klassen och det var lugna puckar, inte alls mycket att servera och lugna resenärer tack o lov, för jag var på mindre bra humör igår.
så jag satt mest och var irriterad och smed lömska planer, haha.
MEN imorse påväg hem från arvika, hualigen.
då ni var det massor att göra, jag svettades o pustade o stånkade o sprang fram o tillbaks i den där j"ävla första klassen.
"mer kaffe vill jag ha"  "du skulle jag kunna få mera bröd?" "vart är min frukost?!"
die mother fuckers, die. typ. nej, haha.
men för det första, vart är tacket? go went gone. ja.
och ser dom inte att jag springer som en idiot fram o tillbaks o försöker hinna servera alla frukost innan dom ska hoppa av?! herregud.
ibland önskar jag verkligen att jag kunde trolla.

sen så blev vi 30 min sena med för lokföraren som skulle köra från karlstad hade sovit över och låg fortfarande och knoppade så sött på hotellet så, suck.
efter många om och men så fick vi tillslut en lokis som körde oss hela vägen till stockholm, woho! :)
så 30 sena är ju rena barnleken med vad vi alla trodde det skulle sluta på tidsmässigt.

vi rullar från karlstad och nånstans där efter så kör vi på en hund som är ute på morgonprommis =/
usch och fy.
stackars stackars.
varför hade ägarna den lös när dom vet att det finns en tågräls där i skogen? jag förstår inte.
blod och annat mindre mysigare saker över hela tågets högrasida =/
jag satt o grämde mig över den stackars hunden hela resan hem och när vi väl steg av så kollade jag ner i backen hela vägen upp till basen, ville inte lägga en blick på tåget för jag tycker sånt där är så hemskt...




men hörrni, jag lever och jag är hemma :)
men ska lägga mig o läsa lite i min bok, champange flickan och sen knoppa en timme eller två innan det är dax att ta tillvara på dagen och åka och äta lite götta med sötaste Laura.
och vero?
ja ja ja!
hörs sen kompisar!
Överlev.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0